Ett erkännande.....

Åhh......har precis läst om Ann som lyckats hålla sig sockerfri i hela 9 dagar och bara tanken på att om jag hade gjort som jag hade tänkt hade jag också kunnat säga det. Ganska besviken på mig själv skulle jag väl vilja påstå. Min tanke var ju att låta bli påskhelgen och sedan kunna få unna mig något litet på lördagen veckan efter men det gick inte, som vanligt! På påskafton bakade jag påsk-cupcakes och hade en tanke om att jag bara skulle äta en sådan och sedan låta bli allt, men efter som man är av den typen där det är antingen inget eller allt så gick detta naturligtvis inte. Efter den där muffinsen slank det både ner läsk och lite annat smått och gott och för stunden var det underbart. Det är nu efter helgen jag känner ånger och besvikelse. Jag skulle likaväl kunna trilla tillbaka i sockerfällan och fortsätta trycka i mig choklad och smågodis nu även på vardagarna men istället tänker jag straffa mig själv genom att inte ens ta en enda liten godsak till helgen! Jag kan verkligen inte förstå hur svårt det kan vara! Det är faktiskt skrämmande, men som sagt nu är det nya tag som gäller....here we go!!!!

Endast en bild på de mumsiga påskcupecake:en får fresta nu